21 januari 2011

Alldeles i början av karriären...

...kunde man vid järnvägen bli anställd som notisbärare eller telegrambud. Senare kom det enbart att kallas notisbud. Vid Telegrafverket hette motsvarigheten från början telegrambärare, för att senare delas upp i två grenar: telegrambärare och telegrambud. Den förstnämnde bar fullständig uniform och den sistnämnde endast tjänstemössa. Det var som skolgosse man sökte och kunde bli antagen till dessa tjänster. Framlidne uniformskännaren och gode vännen Rune Ekegren berättade att han slutade vid SWB som notisbud 1936 i samband med att han fyllde femton år. Till vänster ser vi ett pälsmössmärke för notisbud vid TGOJ med sin karaktäristiska flätade tre millimeters galon enligt EJ:s reglemente från 1899. Märket jämte är likaledes ett pälsmössmärke, men här för en telegrambärare vid Telegrafverket. Det fastställdes att gälla från och med den 1.1. 1908, men här visas ett något yngre utförande. Den mellanblå passpoalen runt telegrambärarens mössa och det mellanblå tyget på pälsmössplåten slopades tillsammans med tjänstenumret redan 1921. På den tredje bilden ser vi en stolt gosse i full uniform som telegrambärare vid Telegrafverket. Han har också fått det yngre telegrafemblemet där Oscar II:s kungliga krona lämnat plats åt en krona av Gustav V:s utförande. Ynglingen på den fjärde bilden är från TGOJ, vilket monogrammet i mössan utvisar (även om det bara står "TGO"). Han är ingen skolgosse längre utan har blivit en ung man med anställning som stationskarl. Det var emellertid inte ovanligt att järnvägskarriären inleddes som notisbud redan i unga år. På sätt och vis steg man i graderna när anställning som stationskarl erhölls, men då åkte lustigt nog den tjusiga silvergalonen av! Å andra sidan fick stationskarlen bära en nästan lika tjusig nationalkokard istället.

2 kommentarer:

  1. Det talas om de olika kronorna på t.ex. mössmärken. Oscar II:s-kronan och Gustav V:s -kronan. Var bytet av krona ett resultat av att vi fick en ny monark i december 1908 eller är bytet orsakat av något annat? Var bytet kopplat till någon (några nya) föreskrifter där utseendet fastställdes.

    Oskar II var krönt och hade därför krona, Gustav V var inte krönt och kronan förvarades på ett bord vid t.ex. riksdagens högtidliga öppnande. Men vad jag förstår så var det samma krona som användes. Skedde det någon förändring i heraldiken när det skiftades monark?

    Gunnar

    SvaraRadera
  2. Hej Gunnar

    Tack för dina befogade frågor. Om vi börjar rent konkret, så fanns det bara en regentkrona och det var Erik XIV:s krona. Oskar II kröntes med den, Gustav V bar den aldrig. Den modifierades i några detaljer 1909, men utan några genomgripande utseendemässiga förändringar.

    Uttrycken "oscariansk" och "gustaviansk" krona är svåra att härleda. Vi ifrågasätter om de ens är heraldiskt vedertagna. Mer sannolikt utgör de exempel på den flora av uttryck som har myntats av samlare och andra entusiaster genom åren. Detta reducerar dock inte det obestridliga faktum att man från officiellt och heraldiskt håll började använda en krona av nytt utseende (den "gustavianska") strax efter regentskiftet. Tydligt är att SJ:s vinghjul kröntes med en sådan från och med 1909. Telegrafverket följde exemplet några år senare, liksom ett antal andra förvaltningar.

    Det är möjligt att Gustav V:s trontillträde skapade den praxis som vi även kan se efter senare regentskiften; en grafisk/heraldisk uppfräschning av existerande symboler. Syftet har uppenbarligen varit att markera inledandet av en ny regentperiod. Att t.ex. tala om en "carlgustaviansk" (skojigt ord, förresten...) krona vore nästintill fånigt, men det är lika tydligt att nuvarande regents symboler präglas av vår tids grafiska idéer.

    Oss veterligen finns det inga skriftliga kommentarer t.ex. i SJ:s uniformsutredningar om kronans detaljutförande.

    Mvh
    Contoret

    SvaraRadera