SJ-rederimärke... men inte i mössa

De avbildade emblemen omges av ett seglivat rykte om att vara en variant av mössmärke för SJ:s tågfärjepersonal. Så är inte fallet – det är alltså inte en s.k. rederiflagga avsedd att bäras i uniformsmössa. Däremot har vimpeln en otvetydig anknytning till SJ:s rederiverksamhet. Det emaljerade emblemet med nålfäste framtogs av tågfärjesektionens medlemmar inom SJ:s befälsförbund (SJBF) för att bäras till civil klädsel. Vimpeln förekommer åtminstone i två varianter, en äldre (tillverkad av Lagerströms Fabriks AB) med ljusare blå emalj och en yngre (tillverkad av Per Edberg AB) med något mörkare blå nyans.

Krumelurknapp från Ystad–Eslöv

Den knappglada nationen Sverige har väl egentligen aldrig kunnat skryta med så rasande många bolagsunika järnvägsknappar, men det har trots allt funnits några intressanta undantag. Märkligt nog ofta beställda av mindre och inte sällan fattiga banor. Denna bedagade monogramknapp med slitna detaljer och ringa bevarad försilvring tillhörde Ystad–Eslövs Järnväg (YEJ) i ett tidigt skede. Den är obottnad och omärkt, troligtvis ett gelbgjutararbete, och förekom i kavaj- och väststorlek. En av de högst placerade på ovanlighetsskalan, men lätt att förbise eftersom den inte uppvisar några järnvägsrelaterade symboler.

En silverkatt bland 21-hermeliner

En av de viktigare förändringarna i 1921 års uniformsreglemente för EJ (enskilda järnvägar) var att personalen inte längre skulle särskiljas genom olika färg på sina uniformstecken. Guld/gulmetall gällde för alla, oavsett befattning och lönegrad. Illustrationen är nu inte svart/vit utan tagen i färg – även om den inte känns speciellt färgrik. Det karakteristiska EJ-vinghjulet m/1921 är med andra ord utfört i vitmetall och därmed något som synbarligen inte stämmer... Silver skulle ju inte förekomma? Svaret är kopplat till en av dessa intressanta avvikelser som efterhand kom att dyka upp inom det annars så standardiserade uniformssystemet från 1921: silvergarnityr bars nämligen vid några få banor av dess busspersonal. Tilltaget är bl.a. känt från Gotland. Avvikelsen reglerades såvitt känt inte av Svenska järnvägsföreningen utan växte fram som lokala initiativ, förmodligen tidigast under 1930-talet.

Ett vinghjul för SJ – eller inte...

Stavsjö Järnväg i Södermanland, 1899–1939, 19 km, 600 mm spårvidd. Även kallad Nunnebanan eftersom järnvägen egentligen anlades för att frakta timmer efter barrskogsnunnans (skadefjäril) framfart. Man beslöt dock att öppna banan för både allmän gods- och persontrafik. Banan tilldelades inte någon officiell signatur, helt inofficiellt blev det därför StafsjöJ – eller SJ! Intressant nog finns det monogram med signaturen SJ – här monterat på ett vinghjul – framtagna och möjligen bars de också. Risken att förväxlas med statsbanorna var kanske minimal i verkligheten, men det andas ändå en rejäl dos morskhet från denna lilleputt att använda en signatur som till förväxling liknar någon annans...

Vad är en "krokard" ?

Finns det någon som vet vad en krokard är för något?? Eller krokad, eller korkard, eller kokrad, eller krokan kanske? En krokan är i varje fall ett bakverk, så det lämnar vi därhän. Tyvärr förekommer de övriga termerna ganska ofta i tugget mellan samlare, på auktionssajter samt i något enstaka kvalificerat sammanhang. KONSTATERANDE: nämnda termer är kvalificerat nonsens, goja, strunt, icke-ord, dumheter... TEORI: nonsenstermerna är högst sannolikt obegåvade förvanskningar av den korrekta termen KOKARD (fr. cocarde), vilket halvenkelt uttryckt är en rund eller oval symbol, utförd i nationalfärgerna eller andra färger för att utrycka samhörighet eller tillhörighet. Ursprungligen en bandrosett, senare av veckat tyg eller metall (eller plast, fy!). En enskild symbol som kan kombineras med andra, men som i ensamt majestät är en kokard, inget annat. PROBLEM: en uniformsdetalj, exempelvis ett mössmärke, vilket tjänar som underlag eller utsmyckning åt ett annat emblem är INTE en kokard (krokard, korkard etc.). En krans är en krans, en tränsomgärdad oval är en tränsomgärdad oval, en kokard är en kokard... Enkelt. Även om de tillsammans kan utgöra en enhet. Begreppsproblemet är vanligare inom sjöfartssektorn än inom järnvägssektorn, men den sistnämnda bör nogsamt värja sig mot dessa fördärvliga influenser... Inga krokarder på våra banor! ILLUSTRATION: en talande och prydlig kombination som visar enskilda järnvägars mössmärke för högre tjänstemän (enligt Svenska järnvägsföreningens uniformsreglemente 1921) - nationalkokard av tyg som omslutes av ett par vingar utförda i guldbroderi. Låt gå för att vingarna samtidigt imiterar en krans, men kokarden sitter likväl i mitten, i ensamt majestät! Ramlar den bort, finns det ingen kokard kvar, blott ett par vingar... eller möjligen en öppen krans. POÄNG: förutom lindrad förargelse bland Contorets personal... jo, om dessa nonsenstermer kunde lockas att upphöra, så styr vi också bort från styggelser som begreppsförbistring, språkmisshandel, historieförfalskning och oskickligt beteende i allmänhet. Eller lite mer avslappnat: rätt namn på rätt pryl, så behöver ingen bära dumstrut!