Vad en banmästare kunde bära i sin mössa (3)

Vid en del EJ hade man egna tankar kring Svenska Järnvägs- föreningens rekommendationer, vilket ibland ledde till avvikande lösningar rörande gradbeteckningar och andra uniformsdetaljer. Ett lysande exempel på en veritabel explosion av egna lösningar kan man ta del av i Uniformsreglemente för personalen vid Kalmar–Emmaboda, Nybro–Säfsjöströms, Kalmar–Berga och Kalmar–Torsås Järnvägar från 1906. Trafikchefen vid Kalmarbanorna har beskrivits som excentrisk och en man med många idéer. Han nöjde sig inte med standard- uniformsreglementet från 1899 utan lät utarbeta ett flertal intressanta avvikelser. Bland annat infördes vinghjulsemblem för mössan i tre olika storlekar! Monogram av trenne storlekar har vi ju exempel på från flera järnvägar, men vinghjul i mer än en storlek är bara känt i några enstaka fall. Här har vi ett exempel på mössuppsättning för tjänstegrad 8 inom banavdelningen, närmare bestämt banmästaren själv på Kalmar–Emmabodalinjen. Han bar en ”10 mm silvergalon, nationalkokard och bevingadt hjul af särskild modell för banafdelningen”. Detta fantastiska vinghjul blev dock inte långlivat. EJ uniformsreglemente från 1921 började tillämpas vid Kalmarbanorna redan i augusti 1922.