Vad en banmästare kunde bära i sin mössa (2)

I 1899 års uniformsreglemente för EJ är det för banmästare föreskrivet att bära ”stormträns och gradbeteckning (en slät silfvergalon, 10 mm) i silfver, samt i stället för bevingadt hjul jernvägens monogram i form af större krona i mössan." Mössmonogrammen vid de enskilda järnvägarna kunde i vissa fall förekomma i tre olika storlekar. Den minsta storleken var densamma som på vinghjulsemblemet. Mellanstorleken bars som regel av konduktörspersonal och stationskarlar samt till banvakternas mössplåtar. Den största av de tre var avsedd för överbanmästaren, banmästaren och banvaktsförmännen. Här ser vi en reglementsenlig uppsättning för banmästaren vid Hvetlanda–Säfsjö Järnväg (HvSJ). Frans Alfred Pihlqvist blev en av sju banvakter vid banan 1895 och efterträdde Nils Persson som banmästare år 1900. Han befordrades till överbanmästare 1906 och fick då ytterligare en 10 mm silvergalon till sitt stora monogram. Någon ny banmästare tillsattes inte, det var först genom sammanslagningen med Hvetlanda–Målilla Järnväg till Hvetlanda Järnvägar 1916 som Pihlqvist fick en banmästare underställd. Banmästaren från Väderstad–Skänninge–Bränninge Järnväg (VSBJ) får visa hur det kunde se ut i mössan då vi inte har något fotografi på hans motsvarighet vid HvSJ. Det är beskuret ur ett gruppfotografi och lägg märke till att någon har begåvat honom med ett helskägg genom att rita dit det i efterhand!