Tidiga idéer om ett enhetligt vinghjul för EJ

Contoret fördjupar sig ännu en gång i något som (delvis) aldrig blev av. Idéerna och förarbetena inför EJ:s uniformsbestämmelser 1921 väcktes uppenbarligen flera år tidigare och präglades dels av en strävan efter att förenkla och standardisera, dels av en vilja att närma sig SJ. Redan i januari 1912 överlämnade en av Svenska Järnvägsföreningen utsedd arbetsgrupp ett förslag som bland annat gick ut på följande huvudpunkter: 1) indelningen av personalen i tjänstemän och betjänte, med olika gradbeteckningar i guld och silver, skulle bortfalla och enbart guld föreskrivas; 2) de olika järnvägarnas monogram skulle slopas och vinghjulet vara av SJ:s modell, men utan kunglig krona; 3) personalens gradering skulle göras i så nära överensstämmelse som möjligt med den som gällde vid SJ. Fler utredningar skulle följa, men på det hela taget ligger 1912 års förslag mycket nära det som verkligen skulle införas nio år senare. En tydligt förändring var dock att EJ-vinghjulet av 1921 års utförande kom att bli helt avvikande från SJ:s och tidigare EJ-modeller. Avgörandet ligger såklart i betraktarens öga, även om det stabbiga och kantiga 21-vinghjulet knappast kan anses vara en fager skapelse... Det vackra monogramlösa vinghjulet av äldre utförande fick fortsätta att verka framförallt som symbol för spårvägsmännen. Först på 1970-talet återkom det i järnvägssammanhang, när SL övertog driften av Roslags- och Saltsjöbanorna.