Några bolag som valde att bära standardvinghjul före 1921 var...

...bland annat Malmö Järnvägar, som var en sammanslutning av MTJ, HSFJ, MSJ, TRJ och KTJ samt i ett tidigt skede även MKontJ. ASLJ var också med på planen och bar ett vinghjul krönt med strålknippet, så även lilla Munkedals Järnväg. Pälsmössmärket till vänster visar en fiffighetslösning från Malmöbanorna. I och med att den fast anställda personalen inte bar monogram så blev det lika uppsättningar i mössan för ganska många olika tjänstehavare. I det här fallet läser vi ut både banmästare, packmästare, konduktör, stationsförman och stationskarlsförman i samma emblem. Vintermössplåten till höger får man allt säga vidgar både vyerna och töjer på ramarna! Emblemet bars av stationsmästare vid Munkedals Järnväg. Och vad är det egentligen vi ser? Jo, en vintermössplåt som påminner om SJ:s trekantiga modell från 1919, men med avvikelsen att den saknar sarg. Vidare är galonen och det strålkrönta vinghjulet i silverutförande – och så är även nationalkokarden! Man kan nog föreställa sig att Munkedals Bruk i sin fantastiska noggrannhet trots allt gjort sig skyldiga till en liten tankevurpa. Gyllene garnityr med gyllene kokard och silvergarnityr med silverkokard må vara en prydlig lösning, men den sistnämnda diskvalificeras då som nationalkokard, åtminstone i Sverige... Allt är utförligt beskrivet i brukets sammanställning över "Uniformsmössor för M-dals Järnväg", daterad den 6. juni 1931. Stort tack för tålamod och hjälp från föreningen Munkedals Jernväg.